Jahapp, nu är man ensam igen då =( Min älskade son har åkt till pappa igen, och fan vad det känns tomt hemma nu. Så fort han har åkt gör det så ont så man tror hjärtat ska spricka. Suck.
Vet inte riktigt vad jag ska göra nu. Har lämnat Sckan med och Peter jobbar. Funderade på om jag skulle fixa till det lite i köket, byta gardiner och så. Men jag vet inte om jag orkar. Det är ju fan det enda man gör. Städar...
Och vart ska man göra av alla dom här onödiga sakerna, som bara står? "Man kanske behöver dom en vacker dag" tänker man. Jo tjena....

Jag önskar man hade något att se fram emot. Något att längta till. Men nej... Vad skulle det vara? Har varken pengar eller jobb.  " Det kommer" Säger Peter. Jaha? Men nu då? Vad ska man göra i nuläget? Vad ska man göra åt situationen? När kan man äntligen få känna sig stolt och glad över vad man gör? ATT man gör något BRA?
Man sitter bara här ensam hela dagarna i den här förbannade sura lägenheten och röker sina äckliga cigaretter, fast jag hellst skulle vilja bryta sönder dom där äckliga pinnarna i molekyler, stampa och spotta på dom. Man slösar bort tiden på ingenting. Och det är det värsta av allt. Jag vill inte slösa bort mitt liv nåt mera. Jag vill inte vara den sura bittra kärringen som bara skäller och är på dåligt humör hela tiden.

Hur ska man ta sig upp igen? Hur ska man bryta detta mönster?

Det är så mycket jag undrar och så mycket jag inte förstår. Jag grubblar hela dagarna så jag inte ens vet vad jag heter. Vad som är bak eller fram, upp eller ner. Jag glömmer saker, stora som små. Men det är väl tur som fan att arslet sitter kvar för annars skulle man väl glömma det med!!